Annons
Annons
Övrigt | Publicerad 09 november 2012 14.49

PAUS! PAUS! PAUS! PAUS! PAUS! PAUS!


Det gäller att kunna se sig själv i ögonen. Håller det här? Tål det att hålla kvar blicken och låtsas som om ingenting har hänt?  Kan jag kalla mig Cafébloggare trots att antalet inlägg sjunker snabbare än Refaat El-Sayeds Fermenta-aktier?

Jag klarade av 3o sekunder innan jag tvingades slå ner blicken. Och därför måste den smärtsamma kommunikén släppas, trots att det gör lika ont som att – likt ”Frazze” – täcka ett slagskott med framtänderna:

NUNSTEDT-BLOGGEN TAR EN PAUS.

Paus? Har du inte redan gjort det, tänker ni? Jo kanske – det finns vissa likheter med när Kennedy Bakirciouglu bestämde sig för en mediabojkott samtidigt som ingen ringde honom. Den senaste månaden kan vi väl beskriva som dödsryckningar. Och idag drar jag ur sladden för en stund. Jag vill ju inte lura er till denna plats i onödan.

Själv har jag nya utmaningar att ta ställning till.

Efter fyra år som Kanalchef på Viasat Fotboll så kliver jag nu in i ett helt nytt jobb: Programchef för Viasat Sport.

Utöver fotbollen så blir det alltså en hel del arbete och ansvar med rättigheterna i samtliga våra kanaler – Viasat Fotboll, Viasat Motor, Viasat Hockey, Viasat Golf, Tv10, Tv6, TV3 etc. Väldigt mycket idrott, helt enkelt. Och så just det ja, ett par Olympiska Spel står dessutom och väntar runt hörnet. Det är bara att göra en high-five med mig själv, och med ödmjukhet och tacksamhet kliva in i en ännu bredare sportvärld.

Och nu gäller det alltså att staka ut framtiden i mitt parallella journalistuniversum här på Café. Jag tog en bättre lunch med chefredaktör Stenberg och web-direktör Hurtig för att mejsla ut vad vi kan göra. Och vi konstaterade att det blivit en hel del reportage under de femton – CHOCK !!! – år som jag jag jobbat för Café.

Jag har fått resa runt i världen under detta livstils-paraply; dokumentet över Fredrik Ljungberg gjordes hemma hos honom över en skål lakrits i London, ”Svennis” vek flera dagar åt att guida runt oss i sin hemliga värld i Rom, jag har fått chansen att prata Björn Borg med Quentin Tarantino – och så har glömmer jag givetvis inte bort att nämna att jag träffade Mary J Blige för en intervju i New York för denna publikations räkning (där jag mjukade upp med att vissla ”Love in an elevator” när vi klev in i hissen tillsammans, jag hörde Beavis&Butthead tjuta av stolthet i bakgrunden). Under många år arbetade jag med ett gäng underbart daterade omslag då jag gjorde intervjuer rubricerade ”Kvinnor vi älskar”.

Och så just det ja: under en period jobbade jag i den korru-… nä, jag menar wunderbara mode-journalistiken, som stil-redaktör underställd Daniel aka ”Versace” aka ”Git Gay” aka ”Siegfreud & Roy” Lindström. Trots att tiden var kort så saknar jag givetvis gåv-… arbetsmaterialet som trillade in på kontoret.

Kollegorna på Café är för övrigt bland de härligaste du kan tänka dig. Oavsett om det handlar om att ta rygg på Monkey Biz i Sthlms nattliv, se nämnda Daniel gå catwalks till New Order, lyssna på Emine när hon rappar, höra Värmlands eget propagandaministerie i Kyhlén och Stenberg gaffla på om sin egen bygds förträfflighet, och få lektioner i livet av mångsysslare Cramby.

Det känns som jag arbetat lika länge på det här bygget som direktör Fredrik Helmertz. Och då ska ni veta att Fredrik ÄR Café, Fredriks ståtliga profil bör integreras i loggan likt Lars Johan Hiertas i Aftonbladet. Allers: SLÄPP KORSORD-EXTRA JUL-SPECIAL OCH AGERA NU!!!

De senaste åren har det mest handlat om ”Blogg” – och om det är i den riktningen uppgraderat till en 2.0-verision, eller något helt annat som väntar bakom Café-hörnet, ja…det återstår att se.

Avslutningsvis:

Under en period var ni flera tusen som klickade in här för att få en uppdatering varje vecka.

Om det är nu någon som råkar besöka mig nu – trots att frekvensen på inlägg under den senaste tiden varit skruttig – så måste jag passa på att tacka er:

Livet har varit mycket roligare i ert sällskap.

 

Gilla Café på facebook

Annons
Övrigt | Publicerad 26 oktober 2012 13.35

Fira med Ferr-… Flaggan!

Tim Cahill har lämnat Premier Leauge och spelar numera i New York Red Bulls. Det är en spelare vars energi man bara måste älska – men kanske saknar jag honom mest för hans klassiska målgest:

Att ta fajten med hörnflaggan.

Det är lätt att bli småallergisk mot inövade målgester.

Men att fira med Mr Corner Flag är synnerligen underskattat; det blir nästan alltid bra, om ni frågar Nunstedt-Bloggen.

Hörnflaggans status höjdes kraftig tack vare kameruanen…

Roger Milla som bjöd upp till dans, inte minst under VM 1990.

Lika respektfull var inte…

Diego – som förvisso med Håkan Hellström-touch – gjorde processen kort med sin hörnflagga.

Frank Lampard gjorde det till en familjetradion i FA-cupfinalen för något år sedan, då han…

…rundade hörnflaggan; detta för att hedra far sin (Frank Sr) som gjorde likadant när han spelade för West Ham.

Det går att provocera med hörnflaggan också, Nottingham Forests Nathan Tyson firade lagets seger mot Derby med att…

…veva den i triumf mot motståndarfansen.

– A disgrace, sa Robbie Savage om det tilltaget då – och Savage är ju knappast känd för att vara sjysstast på planen.

Roligare då när…

Corradi, efter ett City-mål, tog traditionen dit han kom och dubbade Joey Barton till riddare, som tack för hjälpen.

Det finns hur många exempel som helst i ämnet; ingen kan sparka till en hörnflagga så hårt efter mål som Cassano (ja, möjligtvis San Paulos Fernandinho som kickade sönder den i två bitar) – ett hedersomnämnande måste ju också gå till Hasse Eskilsson som firade ett mål med att skjuta ner sina Bajen-polare.

Men som alltid är det en tysk som stjäl showen.

Vinnare i Sportbloggens tävling ”Hur man firar ett mål med en hörnflagga” är…

Kahn (favoriten bland Oliver).

Att som målvakt – 50 meter från närmsta lagkamrat – i stället springa ut till egen hörnflagga, riva ner den, och börja fira, bara de två, det är magiskt.

Gilla Café på facebook

Annons
Övrigt | Publicerad 25 oktober 2012 20.06

Favoriten bland Oliver

Sicken Kung, alltså.

Oliver.

Har bara träffat honom en gång. I Seoul – dagen före VM-finalen mellan Tyskland och Brasilien. Det var bara jag och tysk tv som fick hugg på honom. Kändes som ett fint scoop. Går fortfarande och är lite bitter på redaktör Flodin som la det först i en tvåtimmarsändning inför finalen. DET ÄR JU SOM ATT..ja, jag hittar ingen motsvarighet i tv-historien. Nationellt som internationellt.

Vart vill jag då med det här blogg-inlägget?

Vet inte.

Bjussa på en sjysst bild, kanske.

Satan vilken målis! Sådana görs ju inte längre!

Och antagligen har jag slagit ännu en spik i den egna blogg-kistan. Unge Herr Hurtig – bloggchef på Café.se – vill ju bara ha aktualitet här. Vill att jag ska spara gamla anekdoter till hemmet. Han HATAR när jag flummar iväg.

Och tanken var iofs att recensera HelsingborgHannover. Sitter framför matchen i detta nu – men eftersom jag måste göra en utryckning på stan så hinner jag inte se klart matchen.

Men OK – Analysen i halvtid är annars enkel: Hannover är kvickare, smartare – och har en frejdigt anfalls-spel. Kommer till avslut genom flera olika lösningar. Ett riktigt kul lag att se. Och gör inte de här enkla misstagen – SUCK – på fasta situationer som Helsingborg verkar ha tagit patent på ute i Europa. Samtidigt är det inte så mycket att säga om det. Tyskarna har ett bättre lag; ett gäng som krigar med de stora i Bundesliga. Något annat är alltså inte att vänta. Även om just det som sagt är jobbigt om HIF har markeringsmissar på fasta i sitt Europa-DNA.

Ni som ser 2:a halvlek kan ju fylla i resten. (Det där är förresten en gammal klassiker. Skövde Nyheter tvingades till så tidig pressläggning så att de avslutade sina texter med ”Så var ställningen för Skövde IK efter 2 perioder. För slutresultat: Ring vår telefonsvarare”. Åh fy fan, det där var ett mord på en tidning som jag verkligen älskade).

Hörs lite senare, hörni!

Gilla Café på facebook

Övrigt | Publicerad 24 oktober 2012 19.34

Kort från Champions-albumet

Champions Leaguekväll. Det har varit några sådana. Jag dammar av lite i arkivet.



Elin Ekblom Bak
inför sändning.

Glenn Strömberg på hemmaplan.

En koncentrerad analys-studio.



Rutger Hauer
(eller är det Bosse Petersson, det går inte riktigt att se).



Sladjan Osmanagic
, med en gömd cigg bakom ryggen.

Redaktör Tommy Bark är ingen Usain Bolt i vanliga fall, men h-e, under en Champions League-sändning är han så speedad så att det inte går att fånga honom på bild.



Jesper Blomqvist
, Champions League-mästare 1999, såg sina gamla lagkamrater i Manchester United från studio-golvet (Jeppe fick också en del frågor om ananas-frillan den kvällen).



Jesper Blomqvist
, Glenn Hysén och grafikern Niklas Girestam i bilen på väg hem, trevligt värre.

Bosse Petersson.

Det blev ett förbannat liv på Glenn Hysén (kolla in ”The eye of the Tiger”) då vår makeup-artist Ingmarie försökte rycka bort kemtvätt-lappen på Hyséns Whyred-skjorta (se bilden).
”Vad fan, jag trodde ju att det var själva märket på skjortan”.

Ola Wenström slet – av misstag – sönder sitt manus under ZenitBate.



Johan Mjällby – nära att lugga Barcelona på poäng med sitt Celtic under tisdagen; här i ett sitt ”tidigare liv”: expert bredvid Lasse Kinch. Kinchen kör ”Skurt”-mode.

Bosse Petersson ÄR verkligen Viasat Fotbolls svar på Rutger Hauer.

Grabbarna på golvet.

Sladjan Osmanagic.

Nunstedt-Bloggen himself i körschemagenomgång.

Ola Andersson med en snutkaffe.

Niklas Holmgren ringde från Lyon till kontrollrummet i Sthlm och undrade hur hans ståuppa blev. Då han får ett ok förvandlades hans ansikte till ett lyckligt varg-grin.

Rutger Hauer.

Sladjan Osmanagic och Erik Niva i samspråk i studion.

Manchester City egen John Guidetti med killarna vid bordet.

Men här sker något mer för Efterlyst. Lägg märke till Bosse Peterssons Paradiset-ask…

…där i gult…

…och spana in herr redaktörn som springer iväg med en näve choklad…

…och DÄR, bakom Wenströms rygg…

..BUSTED, men då utbryter ett bråk om…

…en godisblogg är ok eller inte, så vi rundar med att med det här.

 

Gilla Café på facebook

Övrigt | Publicerad 09 oktober 2012 12.49

Ur Arkivet: Strogge

Mats Strandberg in action på ”Hovet” för ett par år sedan.

LG Jansson – rotertvåa till vänster – satt i hytten med Strandberg. Utan att snacka en massa skit. DIF mötte MoDo och de två var på ett strålande humör. Det här med Hanssongate är ju en i många betydelser en mycket märklig och ledsam historia. Det blev Strandbergs sista resa med Radiosporten. Men jag passar tills vidare mer på det – och nöjer mig med att bjuda på en gammal bildserie på Strogge&L-G.

Det var för övrigt inte lätt att få de två att kolla in i kameran samtidigt.

 

Gilla Café på facebook

Övrigt | Publicerad 08 oktober 2012 23.26

Öster! – nästan allsvenskt

Östers klassiska lag 1981 – som då vann SM-guld för andra året i rad.

Öööööööööster, sjöng min morfar hela den sommaren, när han slog med lien i backen (om han nu inte ströp en stor orm, bakom huset, morfar var en hårding).

Jag tänkte skriva ett par rader om att det är tillbaka i Allsvenskan – men Halmstad BK tog poäng mot Varberg så den stora festen får vänta.

– Men ett inställt ”Öster går upp i Allsvenskan-inlägg” är och också ett ”Öster går upp i Allsvenskan-inlägg”, som den gode Ulf Lundell hade sagt om han suttit här bredvid i soffan.

Så vi får väl bläddra lite bland andra Växjöklassiker så länge.

Mats Wilander – vars karriär jag följt slag för slag sen hans tonår (här tillsammans med Stefan Edberg).

Det här var alltså långt före svenska barn blev bortskämda och lata.

Tommy Svensson- fd förbundskapten i fotboll, dock här i Östers hockey-tröja, som efter några olika och märkliga turer blev…

Växjö Lakers!

Som nu som bekant är i Elitserien.  Vilket är den största sensationen i stan sen…Angolas Figueiredo värvades till Östers IF. När Öster nu går upp så är det en lika stor sensation som Lakers elitserietåg.

Öster har haft ett par riktigt tuffa år – men verkar nu ha hittat tillbaka till den gamla ”Öster-andan”, i alla fall om man ska tro Tommy Svensson.

Stan har byggt upp en ny arena. Och de som förklarade fotbollen som död i stan har på bara 23 år fått se en mirakulös vändning. De har – read my very huge lips – verkligen förtjänat att vara tillbaka i allsvenskan.

Gilla Café på facebook

Övrigt | Publicerad 07 oktober 2012 22.56

Z(latan)app i Tv-soffan – och mycket annat


Den som klagar på fotbollsutbudet denna söndag bör sättas upp på Polisens Ikaroslista över Sveriges mest efterlysta brottslingar. BarcaReal Madrid, MarseilleParis Saint-Germain, Inter-Milan, PortoSporting, FenerbacheBesiktas, SpartakCSKA, NewcastleManchester United, …och ett knippe allsvenska guld- och streckmatcher.

Hur man löser det? Jo, man zappar. Jag gör det också här; mellan matcherna och ämnena.

El Clasico. Välspelad, tajt, kvick – och gudskelov, inte en kaos med brutalt spel alternativt en uppvisning i filmningar.
Däremot ren och skär star quality i Ronaldo och Messi.
Match 222 mellan La Ligas 2 största och mest klassiska lag slutar 22 med 2 mål från de 2 största inom denna sport.

Att Ronaldo och Messi levererar – gång på gång – i de här stora matcherna är fantastiskt. Det är två spelare som dominerar världsfotbollen och som är legendarer trots att de redan är mitt i karriären.

Det här var den nerv, underhållning och kvalitet som El Clasico behövde. En stark fotbollsupplevelse.


Vårens filmare stavas annars Didier Drogba. Inte på något sätt att han inte blev fysiskt uppvaktad – men han tog ju en tupplur varje gång som han fick gräskontakt. Rekordet var mot Barcelona i Champions League. Då klockades han för 6.30 minuter i gräset. Flera minuter längre än vad han hade i bollinnehav. Men å andra sidan fick han ju vila upp sig (för att till slut avgöra hela Champions League-finalen).

När jag zappade förbi LiverpoolStoke såg jag en annan aktör i farten. Suarez som – återigen – sökte straff på tveksamma vägar. Manager Rodgers borde ta en ordentlig sit-down med honom. Domarna har ögonen på Liverpoolspelaren, och snart räcker det inte med att någon sparkar lårbenshalsen av Suarez, mannen-i-svart kommer inte blåsa för att han ”vet” att det är en filmning. Suarez håller bekant på med diverse skit – det är trist med tanke på att det är en så fantastisk fotbollspelare. Liverpools 00 mot Stoke är annars inte mycket att skriva hem om.

Filmare i stort; finns det sådana? Som faller enklare än enkelt. Jo, i min bok så har jag fortfarande svårt att inte nämna  Busquets, Di Maria och Alves, som också kan få väldigt ont trots att ingen träffar dem. Kommer ni på någon mer?

”Stå upp för fotbollen”. Kanske behövs det en sådan kampanj. UEFA får namnet gratis av mig.

”Hövvöt”.

Det var det Jacob Orlov använde när han skallade bort AIK från skarpt guld-läge. Man är inte bortskämd med segerintervjuer där aktörerna snackar som grabbarna i ”Macken”.

Det var för övrigt fler som borde använt ”Hövvöt” bättre på Råsunda. Borges när han hade öppet läge men skickade bollen utanför mål. Nisse Johansson som inte rensade iväg bollen innan ”skarabörgare” Orlov nickade in Gefles mål. Och Bosse Hansson. Men det återkommer vi till.


Så fruktansvärt irriterande att lägga partiledardebatten den här kvällen! Det hade aldrig Ohly accepterat. Eller Torbjörn Fälldin! Nu vet jag att majoriteten här inne är kids som lyssnar på Justin Bieber (eller förresten – det kanske är hos Daniel och Manki Biznizz som ni hänger) – men just nämnde Fälldin var en supertung (C)entertank som älskar idrott, jag har haft förmånen att prata länge med honom i ämnet. Nåväl, till…


… gräset på Ullevi. Det är ett skämt. Har det varit traktormässa i stan? Men Hiljemarks sena kvitteringsmål för Elfsborg mot Gefle skojar man dock inte bort på den gulsvarta slätta. Det kan mycket väl betyda guld när vi summerar säsongen.


Om jag nu har räknat rätt så har Djurgår’n tagit hem 1 poäng på de fem senaste matcherna. Då fick de dessutom ett ordentligt bjudmål av Kalmar FF. Det blev 22 efter – bla – ett ruggigt frisparksmål från Jörgen Skjelvik. Obekräftade uppgifter gör gällande att denna sidans redaktör – unge Herr Hurtig –  firade det med att (och här får ni fylla i):

* Färga ögonbrynen med så mycket svart färg så att de blev blå.
* Köpa ett par LVC-jeans.
* Instagramma ännu en bild på sin Kalmar FF-mugg; världens mest avbildade dryckeskärl sen den där koppen som Jesus höll i då han förvandlade vatten till vin.


Gunnar
”Säffle” Andersson hänger på en vägg hemma hos mig (en tavla alltså – läs mer om det HÄR) – den störste spelaren i Marseilles historia.

Det är tänkt att Zlatan ska bli en av PSG:s stora (i en klubb med långt ifrån lika stark historik och tradition som Marseille) och vad ska man säga efter hans artisteri i mötet borta med Marseille i går – Ibrahimovic bär PSG 2012.

Hans två mål i nere i hamnstaden mot Lede Fi var ren klass. En ”snärtig klack” och en ”distinkt frispark” var så mycket värdsklass det kan bli. Mot Porto – i Champions League – kändes Ibrahimovic frånvarande, i Marseille var hans uppenbarelse så närvarande att man kände draget av honom genom tv-rutan. Ibra är värvad för att leverera i de stora matcherna och det kan man sannerligen inte klaga på. Ty… den där klacken!  – det är ett konststycke utöver det vanliga.

Men det behövs mer. När jag intervjuade Anders Limpar efter han Everton-debut mot Tottenham för en herrans massa år sedan så förklarade han ”Så länge de jävlarna inte nickar in mina inlägg så vinner vi inga matcher”. Fritt översatt på Zlatanistiska betyder det ”Om inte fler spelare kliver fram nu så kommer det här projektet inte att hålla”.

22 borta mot Marsielle är ett bra resultat för PSG i allmänhet och dess svenske 2-målsskytt i synnerhet. Men målet för det här laget är högt uppsatt som ett av Europas absolut starkaste lag och det har det – med El Clasico minutfärskt på näthinnan – en nivå kvar till.


Så mycket tv-tittande så att ögonen är formade som bollar. Sportradion fick jag följa på tabloidernas nätsidor. ”Någon” hade i websändningen av AIKGefle upprepat ordet ”svarting”. Och förklaringen var först att en ”miljömick” fångat upp ljudet från någon som satt nära referent Mats Strandberg. Jojo, nu visade det sig att han mer eller mindre satt i Mats Strandbergs knä, åtminstone i samma hytt: SvT-ikonen Bosse Hansson.

– Det har blivit för många spelare som har blivit för lika i AIK med alla de här importerna. Jag har inget emot svartingar i övrigt, en av de bästa är Mutumba exempelvis, förklarade Hansson i Expressen.

Uppgifter i skrivande stund gör gällande att det var en väldigt ilsken Hansson som satt och tandemreferade matchen, högt för sig själv. ”Inte en svarting till”, lät det när Karikari byttes in för Lundberg.

Så urbota korkat och omdömeslöst. Hur kunde det hända? Trots alla fullträffar denna dag blir man mållös.

 

Gilla Café på facebook